jonna springer

Min rygg är bättre. Inte helt smärtfri, men jag kan springa. Hade en långlänk på 2h 20 min igår på programmet och funderade hur jag skulle utföra den, eftersom det inte känts bra i ryggen vid löpning innan, och inte heller vid stavgång. Hade inte lust att fara till gymmet heller och avverka den på crosstrainer eller cykel, kunde bli långa minuter... Beslöt mig sedan för att fara ut och gå (som funkat bra på plant underlag) med barnvagnen, eftersom de dessutom lovat solsken och går man raskt får man ändå lite upp pulsen. Efter lite uppvärmning ville jag dock förstås testa lite löpning, och det var nog Loreen och euforia i mitt huvud kan jag säga när det faktiskt gick utan dess mera känningar i ryggen. Fortsatte sedan långpasset med sakta löpning varvat med lite gång.

 

Och idag, här i Tammerfors var jag är igen - första dagen på jobb - så löpte jag 45 minuter på matta. Och fortsatte med 50 minuter muskelstyrka efter det på gymmet. Och lite yoga. Har skaffat en yoga-app på tips av brorsan, och den är faktiskt riktigt smidig. Korta yogapass som man, om man bara vill, nog får inklämt under dagens lopp. Daily yoga heter den. Men, för att återgå till löpningen, så idag kände jag inte just ngt alls i ryggen så humöret fick en boost igen! Var ganska nere här förra veckan då det inte ville ge med sig. Var ju till en kiropraktor på tisdagen, och han kunde i alla fall konstatera att det inte var något tokigt i ryggraden eller med kotorna, de var på rätt plats. Smärtan kommer väl således från mjukvävnaden, fast jag själv trodde tvärtom. Han behandlade med laser och genom att aktivera vissa triggerpunkter. Och så har jag själv också försökt stretcha höft och fram- och baklår, och så har jag använt mig ganska mycket av Omrons Pain Releaver, dendär elstötsmojängen. Och det verkar börja ge frukt, allt det här! Väldigt skönt, för jag hade redan mentalt börja förbereda mig på att jag nog hamnar att ta några steg tillbaka och i första hand sikta på att bara vara så pass frisk att jag kan ta mig i runt loppet i Sevilla, att jag får glömma alla tidsförhoppningar. Nu blev det dock ca 2 veckors löppaus, men trots allt med ganska bra kompenserande träning, så kan nog fortsätta ganska på en gång med det träningsprogram jag har tror jag. Kanhända får jag lite ändra på taktiken i loppet, men det klarnar nog under de här kommande veckorna, vad som är realistiskt och vad inte.

Men förutom att jag lite hamnade stanna upp, zooma ut och fundera över träningen och min målsättning så har jag också lite hamnat zooma ut för att kolla på mina framtidsplaner härifrån. Jag har som sagt idag varit första dagen på jobb igen efter föräldraledigheten, och nästa vecka skulle det vara dags för mina s.k. befälsstudier att börja. Schemat som damp ner i mailen här i förra veckan var dock inte riktigt som jag hade haft förhoppningar om, och det medför vissa praktiska och logistiska utmaningar att genomföra det med en 6 månaders baby. Så jag försöker nu under denna vecka få klarhet i vad som är möjligt, realistiskt, vad som är bäst för mig själv, för dom där hemma och för helheten och så hoppas jag att slutsatsen är något som känns bra eller åtminstone okej för alla inblandade. Och tar nog inte bara i beaktande de "befintliga" alternativen, utan försöker ur ett litet större perspektiv bena ut det här och kolla bakom flera tänkbara dörrar. Och det är ju rätt skönt, att inte känna sig bunden till bara ett eller två alternativ. Men så om någon har behov av arbetskraft i södra Finland eller råkar veta någon som behöver en relativt fiffig, hurtig och händig arbetstagare så kan jag säga att allt tas i beaktande här! Har inte uteslutit utbildningen ännu, behöver få svar på lite frågor om praktiska arrangemang för att kunna säga hur det blir med det, men är ändå tacksam för tips om eventuella andra lösningar!